Förord från Byaknuten i Sörmjöle

Länsstyrelsen i Västerbotten har presenterat en karta där bland annat Mjölefjärden, Sörmjöleån, Bjännsjön och bäcken som går från Bjännsjön till Norrmjöleån är klassade som övergödda. Det som vi tar upp här gäller ovanstående vattendrag, men är förmodligen tillämpligt på andra områden inom kartan. Det är ju märkligt att Norrmjöleån inte blev smittad av Bjännsjöns övergödning.
 
Sedan har en Googlekarta använts för att ytterligare poängtera hur smutsigt vatten är längs inre kusten av Mjölefjärden. I påföljande Googlebild av samma fjärd, men med förstoring av det ”smutsiga vattnet” framgår att satelliten ser den grunda havsbottnen och de eventuella grumlingar som stormar och Umeälven förorsakar. Däremot finns inga tecken på utsläpp från vare sig fastigheter eller åar.

Efter kontakt med gamla yrkesfiskare i Sörmjöle framgår att yrkesfiskarna har helt klara kunskaper om hur ävjan (vad älven drar med sig framför allt vid islossningen) påverkar fisket under våren. Nät och ryssjor blir då så nersmutsade att det inte går att lägga ut i inre fjärden under vår och försommar.
 
Sedan fortsätter bildspelet med en visning av några analyserade satellitbilder från inre fjärden, som Brockmann konsult tagit fram. Satelliten används för att göra en färganalys av vattnet och normalt ska satelliten kunna se om det finns klorofyll = övergödning i vattnet. Satelliten analyserar i tre grupper ”Ingen produkt”, ”Klorofyll statuskarta” ”Klorofyll medelkoncentration”. På ingen av klorofyllbilderna, ca 60 st, indikeras någon klorofyll. I ett antal datum från juni 2010 verifieras yrkesfiskarnas uppgifter om ävjans utbredning = ”ingen produkt”.
 

Alla bilder från satelliten visas i ett separat bildspel. Där framgår med all tydlighet att det satelliten ser är i princip störningar på bildytan och  är av tillfällig företeelse.  Företeelsen varar några eller någon dag. Det framgår också att inget verkar komma från avlopp eller åar. Källan till företeelserna är med stor sannolikhet Umeälven och havet.
 
Både satelitkonsulten och Vattenvårdsmyndigheten bekräftar att satellitmätningar inte fungerar i våra grunda vatten, vilket även påpekats för Länsstyrelsen i Västerbotten. Se mejlen från Vattenvårdsmyndigeten (Länsstyrelsen Norrbotten) och Länsstyrelsen Västerbotten.
 
Avslutningsvis kommer en bild på hur man kan dra en avloppsledning utan att röra trekammarbrunnarna: Gå från reningsverket i Hörnefors via reningsverket i Sörmjöle, där vattenledningen kopplas på och slutstation blir Ön. Det passar också bättre för den framtida planerade bebyggelsen längs kusten där det redan är hårt exploaterat. Bebyggelsen bör alltså ske i byarna.
Slutord

Kommunen har alltså arbetat med felaktiga förutsättningar när de skapat VA-planen respektive Översiktsplanen. Förutom Brockmannbilderna framgår att våra två EU-bad vid Bettnässand och Norrmjöle Havsbad är klassade med ”utmärkt vattenkvalitet” i Wiss-databasen. Dessa siffror ska vara uppmätta.
Slutsatsen blir att Kommunen ska göra om planerna baserade på korrekta underlag.

De felaktiga planerna har naturligtvis kostat mycket pengar, men framför allt har planerna orsakat stor oro bland berörda människor. Rykten har cirkulerat om priser på mellan en halv miljon och 300 000 kronor och då är vi bara framme vid tomtgräns. Kostnaderna på tomten och huset kan röra sig om samma belopp. För ett fritidshus, som bara används några veckor på sommaren, är det helt orimliga belopp. De flesta måste naturligtvis låna för att klara en sådan investering. Tidigare beskrivna omständigheter gör att det blir mer eller mindre omöjligt att låna, speciellt om du är pensionär.

Senaste nytt är att reningsverket i Täfteå har brunnit. Är det så klokt med centralisering?
© 2018 mjole.com